så fyndigt det kan bli... idag blev calle av med en liten liten kula som egentligen skulle legat nere i pungen, men envisats med att stanna kvar i buken. så idag var det dags tack vare ett återbud, annars hade det dröjt till hösten så skönt var väl det. allt gick fint. den lilla kulan har nu fått gå till kulhimlen och den som finns kvar har kompenserat för dem båda och ska fungera bra för att låta denne lille prins en dag kliva in i pubertetens svajjande sfär.
dock fick skrutten liten biverkningar av narkosen och ville inte riktigt äta eller behålla den mat han fick i sig så det blir en natt för att vila upp sig och sova i lugn och ro tillsammans med pappa på astrid lindgrens. inget konstigt eller allvarligt alls, bara en vanlig biverkning som råkade hitta fram till calle denna gång. själv har jag precis kommit hem och efter att klockan ringde vid kvart i fem i morse så känner jag mig rätt mör. imorgon väntar jobbet en sväng och eftermiddagen ser jag fram emot att gosa med prins igen, helt fri från narkos, illamående och en liten liten kula.
2 kommentarer:
Mycket sjukhus är det i våra liv just nu! Hoppas Calle redan mår bättre. Hur mår du själv? Inte långt kvar nu. Kram
Du har något att hämta hos mig!
Skicka en kommentar