prickarna går igen...

jag som var så nöjd med prickarna på bloggen. nu är det calle som har tagit befälet vad gäller prickar. efter några dygn med feber så kom prickarna på mage och rygg, som om beställningen vore komplett efter trippelvaccinet för en och en halv vecka sedan. energin och skrattet är det inget fel på. aptiten och sömnen har kanske fått sig en törn, men inget värre än att återupphämtningen är ganska god och enkel.

pappa i familjen tajmade in åreresa med bra med tanke på febertopparna i hans sänghalva de senaste dygnen, förhoppningsvis kommer han hem med en massa ny frisk luft i lungorna och krafter för lek och utveckling den kommande veckan.

på tal om utveckling så träffade vi vår nya handledare i karlstadsmodellen i torsdags. hon gav högsta betyg på calles kommunikativa förmåga och kom med så goda tips på träningsförslag. vi är på många sätt mycket nöjda med calles kontakter på habiliteringen, men ibland kan det kännas som om de bara tycker han är så duktig och inte riktigt kommer med sådana utmaningar som calle behöver. det gjorde vår kreativa handledare i torsdags. hon såg snabbt hans styrkor, men också de områden som han behöver utmanas på....sånt tycker vi om!! mera utmaningar. en gång i månaden tar hon tåget till stockholm för att träffa ett tiotal familjer och deras underbara downiekids. hela 2009 är uppbokat med månatliga möten. en fantastisk möjlighet som vi verkligen kommer ta väl hand om.

tänk vad nätverk och kontakter kan göra skillnad och tänk så mycket vi får vara med om. hade vi inte haft denna superextrakromosom i vår familj, vad hade vi gjort då? ja livet hade säkert varit fint och bra då också, men kanske med lite extra oro för de febertoppar och prickar som kommer ibland. idag kan vi istället lägga ett annat fokus på allt vi får vara med om. inte jobbigt på något vis utan en spännande utmanande resa hand i hand hela familjen glantz.