torsdag 16 september 2010

bästa presenten

idag när jag hämtade vår prins på dagis fick jag den finaste presenten man kan få. flera gånger under dagen har han stoltserat med att säga sitt egna namn. tecknet för calle är samma som mössa, dvs en klapp med handen på huvudet. detta har han förstås anammat sedan flera år numera, men idag kom det också över hans läppar. inte ett klockrent calle, men det finaste calle man någonsin kan höra....lite mer som "alle". ebba sa det för länge sen, men idag var det calles tur att visa att allt är möjligt. det värmer mer än ord någonsin kan säga. hans framsteg lyser i hans ögon. han förstår verkligen när han lyckas göra och säga rätt och fullkomligt älskar den uppmärksamhet som det genererar. vi älskar vår skrutt så innerligt och hans utveckling betyder så mycket för hans självkänsla. det är det som gör så gott.

tisdag 7 september 2010

det fria valet...

det närmar sig med stormsteg. valet alla talar om. i ärlighetens namn har jag inte tillhört kategorin med brinnande engagemang i tidigare val och idag skäms jag för det. hur kan jag inte sätta mig in i vad som är mina hjärtefrågor, vad som spelar roll för mig. i år följer jag med nöje och ilska de debatter som omger oss. jag upptäcker att jag blir arg och upprörd när människor inte står för det jag står för. en känsla jag aldrig tidigare bekantat mig med vad gäller politik.

kanske har det med min älskade son att göra. kanske gör hans existens att jag tänker en extra gång på vad jag står för. jag blir arg när jag ska tvingas till saker jag och min familj inte vill, jag blir arg när vi inte får välja själva utan ska styras i en riktning vi inte vill. det gör mig arg. visst finns det goda ting från båda sidor, men jag har definitivt valt sida. jag hoppas innerligt att resten av sverige inser att de också har ett fritt val och kan påverka det än mer den 19:e.

måndag 6 september 2010

det gör mig gott...

det är gott att sakna. hela dagarna får jag längta. två inneliga kramar möter mig varje eftermiddag. att få sakna känslan, doften och skratten gör mig gott. att varje dag få fyra små armar kring min hals, två små hjärtan som bara tankar kärlek. det gör mig gott.

onsdag 1 september 2010

good feeling...

har en sån där skön känsla i kroppen. som när man var lite och skulle somna innan julafton, en pirrande förväntande känsla. jag vet egentligen inte vad den känslan står för, men bra känns det. kanske handlar det om husets förvandlingar under hösten och vinter, kanske handlar det om att jag återvänt till arbetslivet med nya uppdrag och utmaningar, kanske beror det på givande forum och utvecklande sammanhang på min alldeles egna tid. oavsett vad så känns det bra. jag tror iaf att det handlar om mig och bara mig. det var länge sen det var så och jag har lovat mig själv att njuta av det.