fredag 19 mars 2010

äntligen

imorgon går lasset mot finfina huset. ska bli så oerhört skönt även ifall den mest härdade nog skulle få en chock om de tittar in i huset. men strunt samma, det finns toasits, dusch, vatten och värme. vad mer behöver man? kärlek såklart, men det hade vi ju med oss från början så det är redan kirrat och klart. igår började mannen prata om att flytta in till stan, köpa oss en våning och bo mitt i city. i och för sig inte förrän ungarna är utflugna, men jag stoppade planerna redan halvvägs in i meningen. nu ska jag flytta och sen ska jag bara bo bo bo bo bo bo bo.... länge. vad framtiden utvisar får vi se.
calle, den fina prinsen, han börjar också få vana på att flytta, men ännu har han nog inte hajjat att vi ska bo i det där huset med de högljudda maskinerna, de konstiga snickargubbarna och andra livsfarliga saker :). kvällen, natten ska ägnas åt att städa och förbereda plats för flyttlasset.

ebban vet ju även hon hur man får uppmärksamhet, just idag så slänger hon in lite diarré och 39 graders feber. så lägligt att man bara kan småskratta åt det. får se om det är tredagarsfebern hon hämtat hem. inte värre än av vi överlever även det. om några timmar inväntas den äldre generationen från småland med allt stöd och hjälp vi behöver. ska bli riktigt roligt det här :)

när jag kommer ha tillgång till nätet igen, det är en mindre prioriterad fråga...så vi får helt enkelt säga...på återseende och ta hand om er.

söndag 7 mars 2010

snart snart snart

ååååhh vad vi längtar nu. om två veckor sover vi i huset. vårt fina fina hus som vuxit fram under året som gått. kan det bli bättre trots byggdamm och sågspån både i morgonkaffet och kvällsvällingen ett bra tag framöver. snart snart snart är det dags.

torsdag 4 mars 2010

förvånad

jag blir lika förvånad varje gång jag seglar in på statistiksidan och ser hur många som besökt min blogg varje dag. jag har ju tappat bloggreppet helt och hållet känner jag och ändå så många besökare, det värmer såklart, men förvånad blir jag allt.

förvånad är jag även över ebban som nu tecknar mer och mer. där kan man verkligen säga att det rasslar i teckenförrådet. hon snappar upp den ena efter det andra och lyser av glädje varje gång man tolkar henne rätt. det minskar ju frustrationen i många situationer när hon redan som 10 månadersbaby kan tala om vad hon vill och inte vill. hon fortsätter med sina rumphopp, mer kallat rumphas kanske men vill helst av allt bara stå. snart alldeles själv. tror hon har ärvt sin fars lårstyrka.

prinsen han förvånar ju hela tiden, i alla lägen. han fixar och donar med det mesta och pedagogen på dagis berättar om den ena kopplingen efter den andra. han är smart min lillskrutt. mammig är han också och vill mest gosa gosa gosa i mitt knä.... men vem vill inte det, gosa alltså :).

förvånad är jag även över att vi snart ska flytta. med bara några få veckor kvar så är huset snart färdigt för inflytt. färdigt för inflytt ja, men färdigt...ack nej. jag är glad om vi har en toastol och en kokplatta på plats :) men å så underbart det ska bli oavsett det ofärdiga skicket :)