ett hjärta av guld

på många sätt har calle ett hjärta av guld...ett prinshjärta som glimmar av glädje mest hela tiden. idag fick vi ännu ett bevis på att hjärtat mår bra. när calle föddes så upptäckte man att han fortfarande hade en liten öppning i fosterförbindelsen i hjärtat. en vanlig "åkomma" som många barn har, men som oftare upptäcks på downare eftersom rutinultraljud görs på deras hjärtan. är öppningen för stor så går man in via ljumsken och "pluggar" igen den, en liten enkel operation sägs det. i calles fall var öppningen så liten så det var mycket tveksamt att man skulle behöva åtgärda det överhuvudtaget. idag var det dags för återbesök, ett år efter förra kollen. dr hjärta, en kvinna där hjärtat också sitter på rätta stället, underbar hand med barn och calle älskar henne från första stund. efter lite gelé på bröstet och många intressanta sladdar på bröstet kom glädjebeskedet. öppningen hade vuxit igen och vi behöver inte längre komma tillbaka. ett hjärta av guld minsann.

annars går inskolningen fint. pappa som är närvarande sitter mest i ett annat rum och ringer schaktare, grävmaskiner, bergvärmegubbar och annat som rör husbyggnationen. två flugor i en smäll skulle man kunna säga. själv mår jag fint, kan inte klaga förutom att det inte finns någon som helst anledning för harry att stanna kvar där inne längre. jag började vänta alldeles för tidigt och nu känns det som jag gått över tiden trots att det är sagt på lördag. är helt säker på att det är en tös där inne, envis som synden redan från start. men men....den som väntar till sommaren lär får se :).

för mycket av det goda...

ibland är det så...att det blir för mycket av det goda och det kan man självklart bara skatta sig lycklig för. calle omges av så många duktiga, engagerade och kunskapsrika människor och det är vi så evigt tacksamma för. jag tror minsann det var det goda ödet som gjorde att vi flyttade till älta och fick förmånen att lära känna förskolan svanen och dess personal. för att det inte ska bli för många goda kockar så har vi helt enkelt fått sålla i de kontakter som calle har haft under hans första år och bara ta med oss de allra bästa i hans vidare utveckling. jag tror det blir bra för calle, inte minst att ha ett mindre antal personer som samarbetar väl med och runt omkring honom.

förskolestarten går strålande än så länge, befinner oss visserligen fortfarande i inskolningsfasen, men vad pappa säger så äger han lekgolvet och tar för sig mer än många av de andra. att lära sig visa hänsyn och vänta på sin tur tror jag blir en god kännedom för calle då han helt klart är en riktigt liten bortskämd prins i våra famnar. just nu kan jag tänka mig att han sitter ner med de andra och har fruktstund...själv minns jag de där fruktstunderna med mys, smaken av äppleklyftor och samlingen i ringen. trygghet, utveckling och glädje.