torsdag 4 september 2008

igår kom beskedet

igår fick vi beskedet om calles små öron. det visar sig att han troligtvis har vätska bakom trumhinnan som gör att han inte snappar upp de svaga ljuden. när någon talar tyst eller otydligt. detta kan göra att han får svårare att lära sig tala rätt och därför ska han nu få två små hörapparater. en på varje öra.
hur reagerar jag vid ett sånt besked. ja, först med en massa massa tårar. vad tårarna står för kan jag inte svara på, mest tror jag det handlar om att han får vara med om så mycket. massa saker som små barn inte ska behöva vara med om. men efter en halv dag har beskedet sjunkit in och egentligen tycker jag det är bra. super att de upptäcker det så tidigt och kan åtgärda det. det är värre om det kanske gått ett år till och språkutvecklingen tagit ännu mer fart. självklart ska han få all hjälp som finns för att senare kunna lära sig och snicksnacka som vi andra. det kommer desutom växa bort så i fem-sex års ålder ska han troligtvis inte behöva dem längre. så när tonåren kommer med andra bekymmer som finns i en tonårings hjärta är nog hörisarna för länge sedan borta :)

8 kommentarer:

Gullan sa...

Ni bor så bra för Calles skull. Han får all hjälp han kan få. Fantastiskt! Hörapparaterna blir nog en sådan vana för honom att han inte tänker på dem.
Skönt att kunna låta tårarna rinna med, det är inte bra att bära allt inombords. Ni är så bra föräldrar du och Marcus. Jag beundrar er!
Många, många kramisar från "gammelfaster" Gullan

Grodansmamma sa...

Stora kramar från oss! Sunt av er att vara ledsna för att sedan komma tillbaka till verkligheten. Tänk vilken ny värld som öppnar sig för Calle "hörisarna" är på plats.

Linda sa...

Ja, vilka oväntade vägar våra liv tar ibland men som någon sagt vid tidigare tillfälle, det är inge slump att Calle hamna hos just er två... så starka och fina föräldrar hittar man inte så lätt. Tårar är själens ventil, de behövs för att kunna se ljust på framtiden (tro mig, jag har prövat själv :-)...) Vilken tur att man bor där man bor, alla dessa fantastiskt duktiga människor omkring en. Skulle inte byta bort dem för allt smör i småland!!

Stora kämpakramar till älskade lilla Calle och lika stora kramar till dig Caroline och kära kusinen!

Mia sa...

Kan han inte få tuber i stället (eller det kanske han redan har..)? Vår sons hörsel blev märkbart bättre efter tuberna, iofs har han bara hörsel konstaterad på höger öra.

Har en kompis vars son (han har CHARGE syndrom) har hörisar, men han stoppade dom i munnen hela tiden och tuggade på dom ;-). Blir nog lättare när han blir lite större och kan låta dom vara.

Kram!

Vi i Müllheim sa...

Ju mer man får höra om lille Calle, desto mer ömhet känner man för honom. Han är så tapper att gå igenom allting han har fått vara med om hitintills i sitt 1-åriga liv. Och ni som föräldrar är också så tappra och beundrandsvärda! Men det är jätteviktigt att släppa ut tårar och känslor när de kommer, vi kan inte bära på allt inombords. Den här bloggen är ju bra för dig att få "skriva av dig", tror jag!
Många kramisar från oss!
Ingela

VARDAGSPUSSEL sa...

tack för alla fina kommentarer, ni är alla så kloka!

imsavimsa: ja den bloggen är underbar och tårarna rinner av glädje varje gång!

kram caroline

Vida sa...

klart man har rätt att bli ledsen. Bättre att gråta än hålla det inom sig. Men som du skriver bra att de upptäcker det nu så han har en chans att få höra bättre..

Kramar i massor till dig

Lena sa...

Hejsan
Linnéa hade också vatten bakom trumhinnorna och det var att ha sängen på klossar i huvudändan (lite svårt när Linnéa är en liten virvelvind och mest ligger som Pippi sängen) och 3 gånger om dagen rensa näsan med saltlösning och Linnéa drack också välling och det skulle göra sittande, allt enligt tjejernas öron, näsa, halsdoktor.

Tyvärr försvann inte detta vatten så när Linnéa var tre år (hon hade för trånga örongångar plus att hon enligt dem som skulle göra OP på Sophiahemmet inte gjorde sådan på barn som vägde under 10 kg) sattes rör in i båda öron och dessa togs bort efter 1 år och 5 månader.

Nu har hon inget vatten men det beror tyvärr på att hennes hål i trumhinnorna inte vuxit igen och har så varit nu snart 1 år.
Men under tiden med rör så växte hon till sig i hörselgångarna.

Men det roligaste var att ca 2 dagar efter OP av rör så började hon säga tydligare ord och detta på grund av att hon hörde mycket bättre.

Så hör om inte det kan sätta in rör på din lillkille när örongångarna har vuxit till sig. Självklart ska han ha ”habbar” nu men det kan ju vara bra att slippa när han blir lite större.

/Lena