vart tog mitt gamla lugna jag vägen?

ja, det kan man undra. förr var jag alltid så lugn, oroade mig inte för något direkt och jag fick alltid höra detsamma också, så visst var det nog så att jag ustrålade ett lugn. i och för sig får jag fortfarande höra det många gånger, men inom mig strider en kamp som jag inte förstår varifrån den har sitt ursprung. iaf denna höst. det är nästan så jag skäms för att säga det, men det här viruset H1N1 som nog inte har undgått någon, det oroar mig mer än vad som är nyttigt för själ och hjärta.
logiken säger en sak, magen en annan. vad beror det på? är det den massmediala hysterin eller handlar det om en fem månaders gammal calle som blev omringad av läkare och sköterskor för att få upp syresättningen som var alldeles för låg. en astmadiagnos...riktig astma, förkylningsastma?? för tidigt att säga, det visar sig med åldern. säkert är det en kombination av detta, men framförallt mina erfarenheter med calle och hans luftvägar. jag vet att det finns människor som är mycket mer sjuka i sin astma, som tillhör andra riskgrupper. det spelar en roll för logiken, men inte för magen. minsta lilla hostning så knyter det sig i magen.
ja, jag kan bara säga att jag längtar nästan tills vi har haft eländet.... och klarat oss igenom den. först då kommer jag kunna släppa H1N1 på riktigt.