torsdag 15 maj 2008

vänner i vått och torrt

jag läste av en annan bloggare att det är i svåra situationer i livet som vid sjukdomsbesked och andra tuffa besked som man upptäcker vilka som är ens riktiga vänner. det fick mig att tänka tillbaka på när calle kom till oss. jag kan minnas att en del av vår oro bestod i...vad kommer våra vänner säga, tycker de att detta är svårt att hantera, försvinner de nu?? i samma stund som vi fick misstankar om att calle hade downs så skickade vi ut ett sms till alla nära och kära där vi berättade att världens finaste calle hade kommit och även att han troligtvis hade downs syndrom. det gensvaret av telefonsamtal, sms och senare besök som vi fick kunde vi aldrig drömma om.

under flera veckor hade vi så många besök och det var guld värt, det var både min och marcus terapi över att få prata om vad som hänt, om och om igen. alla frågor, gensvar och intressanta inblickar gav och ger oss så mycket och det är helt klart så att vi nog har världens finaste vänkrets. vad skulle vi göra utan er.

så detta inlägg vill jag helt och hållet tillägna alla våra vänner för att ni är ni och ni finns där i vått och torrt. samtidigt vill jag skicka en kram till micke som gav mig inspiration till denna text. ibland påverkar man människor utan att man har en aning. ta hand om dig och kämpa på!

när jag ser dessa bilder så undrar jag ännu mer....hur kunde vi vara ledsna när han kom :)

5 kommentarer:

Jennie sa...

haha han e ju för go även fast han skriker med faster..:-)

Vida sa...

Fantastiska människor förtjänar fantastiska vänner. Du och Marcus är så varma och omtänksamma och då är det lätt att ge tillbaka från omgivningen tror jag. Ha en fantastisk helg! Kramar till er alla tre

Linda sa...

Visst är det underbart med vänner och familj, vad vore livet utan dem?! Micke han kämpar på och mår bra, visst är det så att gifterna börjar att ta ut sin rätt i kroppen. Men det är bara att bita ihop och kämpa vidare :-) Han uppskattade Markus samtal jättemycket, så du får hälsa honom så gott. Man kan ju inte annat än le när man ser bilder på ert lilla underverk, sååå go er lilla Calle! Ha det så bra nu så hoppas jag att vi kan träffas snart, vore jättekul! Många kramar..

Lena sa...

Hejsan

Har just hittat hit till dig och din underbara lilla son.
Jag som hittat hit heter Lena och har nu en ganska stor tjej på 5 år som heter Linnéa som har DS och en annan stor tjej som heter Agnes som också är 5 år men hon har inte den lilla glada extra kromosomen.
Jätte roligt att läsa din blogg och se bilder på din underbara Calle kommer att titta in här ofta.

/Lena

Anonym sa...

Ja, man kan bara säga som så många gånger förr... han är sååå gooo! Vilket charmtroll! Ska bli superkul att ses snart! kramar från familjen Larsson/Holm