torsdag 9 oktober 2008

get it down dag 9 - vänner

från den stunden som vi fick veta att calle hade down syndrom så har vi verkligen fått erfara vilka fantastiskt goda vänner vi har. de första dagarna fanns de bara där för att lyssna och ge sitt stöd, komma med kloka funderingar och hjälpte oss att se klart i den dimma vi då befann oss i. sedan efter hemkosten från bb så kom ni alla på besök den ena efter den andra och ibland hör man föräldrar berätta om hur jobbigt det är med så mycket besök direkt efter födseln, men inte för oss. för vår del var det bara underbart skönt att få komma tillbaka till verkligheten, visa upp vår guldklimp och prata. oj, vad vi pratade. jag tror att det var vår egna lilla terapi att få återge de första dygnen i calles liv för alla om och om igen. det hjälpte oss så mycket mer än ord kan säga.

idag finns alla vänner kvar såklart och alla ser calle för den han är. många frågor om ds, men framförallt glädjen över att känna calle lyser igenom varje gång vi ses. det är underbart med vänner och jag hoppas att vi ger tillbaka på alla sätt vi kan. ibland tror jag vi alla är dåliga på att tala om för våra vänner hur mycket de betyder, det värmer så mycket att få höra små uppskattande ord, för alla. så tusen och återigen tusen tack till alla mina vänner, tack för att ni är ni.

1 kommentar:

Vida sa...

Vi kommer alltid att finnas här och du är bra på att tala om för dina vänner vad de betyder. Calle är först och främst Calle för mig och inget annat. Tror många känner som jag. Många har skrivit hos mig att de tycker om din blogg.. tror även att en del skrivit hos dig.

Kramen och 4 dagar kvar tills vi ses

/Lycklig Liv

PS. K och jag pratade om att vi båda tycker du ska göra en fotobok.. vet att hon kommenterat om det tidigare. DS.